Fakta om skolmåltider från andra källor

Visste du att Sverige och Finland är de enda länderna i världen som erbjuder alla elever gratis skollunch oberoende av föräldrarnas inkomst? Här följer flera fakta om skolmaten i Sverige!

OBS! SkolmatSverige genomför egna årliga kartläggningar som belyser skolmåltidens kvalitet på skolnivå utifrån sex kvalitetsområden. Den senaste kartläggningen hittar du alltid i menyn "Aktuella resultat" till höger.

Den här sidan handlar om data från andra källor.

Kostnader

Uppgifterna om kostnader brukar vara av intresse för många, dock får man komma ihåg att vi vet väldigt lite ännu om kopplingen mellan kostnader och skolmåltidens slutkvalitet! Det är mycket annat som också spelar roll.

Skolverket uppger att kostnaderna för skolmåltider* kalendaråret 2015 var 5,90 miljarder SEK. Detta är mer än kostnaderna för läromedel/utrustning/bibliotek tillsammans eller för elevhälsan. Livsemedel, personalkostnader och transporter ingår i denna summa men inte lokalkostnader. Detta motsvarar 6 100 SEK per elev.

* "Skolmåltidsverksamhet och cafeteria, lokalkostnader ingår ej"

Enligt Livsmedelsverkets och Skolmatens vänners undersökning bland landets kostchefer/kostansvariga 2016 (se nedan) låg den genomsnittliga livsmedelskostnaden* för lunchen i de kommunala grundskolorna under 2015 på 10,47 kr.

Skolmatens vänner har tidigare undersökt kostnaderna som 2014 låg på 10,22kr, 2013: 9,98 kr, 2012: 9,80 kr och 2011: 9,48 kr.

* Avser livsmedelskostnaden, d v s kostnaden för hela lunchen (all mat och dryck, men inte transporter, personalkostnader etc.)

Livsmedelsverkets och Skolmatens vänners undersökning bland landets kostchefer/kostansvariga 2016 (1)

År 2016 hade 89 % av Sveriges kommuner en kostchef.
I en genomsnittlig kommun har 71% av personalen som arbetar inom skolmåltidsverksamheten i de kommunala grundskolorna en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande, vilket är en något större andel utbildade jämfört med tidigare år.
I 74 % av kommunerna anger kostchefen att man har arbetat fram kostpolitiska program för grundskolornas skolmåltider.
En majoritet av landets kommuner (72%) har gemensamma menyer samt färdiga recept för alla (eller de flesta) skolorna. 15% av kommunerna har en gemensam meny men inga färdiga recept och 5% har ingen gemensam meny alls.
Kostchefer i landet upplever att det finns ett visst eller stort upprustningsbehov för grundskolornas skolkök och skolrestauranger. Extra stort anses detta upprustningsbehov vara för skolrestaurangerna.
61% av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger.

Rapporten kan hämtas och läsas härifrån: http://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/okat-fokus-pa-skolmaten-har-gett-resultat--ny-undersokning

EkoMatCentrum: Ekologiskt i offentliga storhushåll

Regeringen fastställde 2006 ett nationellt inriktningsmål om att 25% av alla livsmedelsinköp inom offentlig sektor skulle bestå av ekologiska livsmedel år 2010. Målet förlängdes inofficellt.
År 2013 utgjordes i genomsnitt 23% av kommunernas och landstingens livsmedelskostnader av ekologiska livsmedel (2).
År 2013 hade 58 kommuner och landsting nått 25%-målet (2).
Mjölk och mejeriprodukter är den vanligaste typen av ekologiska livsmedel som kommuner och landsting köper in. (2).
84% av kommunerna och lanstingen anger att de planerar att öka inköpen av ekologiska produkter de kommande åren (2).

Livsmedelsverket: Livsmedelssvinn i hushåll och skolor – en kunskapssammanställning

Tallrikssvinn och övrigt svinn (förvaring, beredning och servering) i landets skolrestauranger uppgår till 60 gram per person. Detta motsvarar ett årligt svinn på 10 000 – 30 000 ton och en kostnad på 1,1 miljoner kronor per dag.
Om svinnet skulle minska med 50%, vilket i bedömningar har ansetts möjligt, skulle en total besparing på 100-300 miljoner kronor göras varje läsår.
De största mängderna svinn utgörs av tillagad mat, enbart en liten del av svinnet från skolor kommer från mat som kastats på grund av lång lagringstid eller under tillredning.
Skolor med mottagningskök producerar i allmänhet större mängder svinn än skolor med tillagningskök.

Naturvårdsverket: Minskat svinn i skolkök - Erfarenheter och framgångsfaktorer

Ökad kunskap i livsmedelshygien, hantering av råvaror och rester, miljöfrågor och ekonomi har lyfts fram som viktiga områden att arbeta med för att minska matsvinnet.
Exempel på framgångsfaktorer för att minska tallrikssvinnet bland elever är bl a att tillämpa pedagogisk lunch, synliggöra maten som kastas, skapa en miljö som främjar matro och undervisa eleverna om matens miljöpåverkan.