Om SkolmatSverige
SkolmatSverige har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm (då Stockholms läns landsting, SLL) i samarbete med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten (då Folkhälsoinstitutet) och Livsmedelsverket (SLV). Verktyget har varit tillgängligt för alla landets grundskolor sedan mars 2012. Det drivs numera av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på Region Stockholm, och det är kostnadsfritt för skolor och kommuner att använda.
Verktyget utgår från ett helhetsperspektiv och bedömer måltidskvalitet inom sex olika dimensioner. Utöver det finns en mall för att mäta matsvinn och konsumption, och för att fånga in matgästernas synpunkter inkluderar verktyget även två webbaserade ”matgästenkäter”, en till elever och en till skolpersonal.
De data som verktyget samlar in möjliggör kontinuerlig kartläggning på nationell, regional och kommunal nivå samt forskning kring faktorer med betydelse för skolmåltidens kvalitet, hur eleverna äter och inte minst för hälsa och inlärning.
Viktigt med ett helhetsperspektiv
Att skolmåltiden ska vara näringsriktig bör vara en självklarhet. En bra kost som ger den energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att en elev ska må bra, utvecklas samt orka koncentrera sig och prestera i skolan. Skollunchen, som bör ge ca en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet, har stor potential att bidra till att eleverna grundlägger bra matvanor för livet; vilket i sin tur främjar såväl lärande som en god hälsa, på både kort och lång sikt.
Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten, och långt ifrån alla elever äter dagligen en fullgod måltid i skolan. Hur eleverna äter påverkas av flera faktorer; matens smak och uppläggning, miljön i skolrestaurangen, vuxna förebilder, tillgången på godis, läsk, snabbmat etc. för att nämna några exempel. Dessa faktorer omskrivs inte i skollagen, men kan vara minst lika viktiga att arbeta med om målet är nöjda och mätta elever.
Med SkolmatSverige kan skolor och kommuner ta ett helhetsgrepp om skolmåltiden. Verktyget består av frågor för utvärdering av såväl den serverade maten som på vilket sätt hela skolan arbetar för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen.
Läs mer om verktygets uppbyggnad genom att klicka på länken eller bilden ovanför.
Krav på näringsriktiga skolmåltider
Sverige har sedan 1997 haft lagstadgade krav på kostnadsfria skolluncher till alla elever i den obligatoriska skolan. Den 1 juli 2011 kompletterades skollagen med ett krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Alla Sveriges grundskolor måste i och med det nya lagkravet dels ha ett fungerande system som säkerställer att eleverna erbjuds näringsriktig mat, dels kunna visa resultat som innebär att de skolmåltider som serverats levt upp till de svenska näringsrekommendationerna.
SkolmatSverige hjälper skolor och kommuner att uppfylla det nya lagkravet och ger även en resultatrapport som kan visas upp vid en eventuell tillsyn.
Vilka ligger bakom verktyget?
Verktyget drivs numera av Centrum för epidemologi och samhällsmedicin, Region Stockholm av:
- Emma Patterson (projektledare), med.dr*
- Liselotte Schäfer Elinder, docent*
* Forskare med anknytning till Karolinska Institutet, forskargruppen "Samhällsnutrition och fysisk aktivitet" (hemsidan är på engelska).
Styrgruppen
Styrgruppen träffas flera gånger om året och består förutom forskargruppen av:
Referensgrupper
Många experter och aktörer på området har deltagit i referensgrupper i samband med utvecklingen av verktyget. Ett urval syns här nedanför. Vi är mycket tacksamma för alla värdefulla idéer, synpunkter och erfarenheter som kommit fram vid dessa möten samt via e-post och telefon!
- Livsmedelsverket
- Kost & näring
- Skolinspektionen
- Skolverket
- Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF)
- Skolmatsakademin
- Kostchefer
- Stockholms stads miljöförvaltning
- Skolledning
- Kökschefer
Finansiärer
SkolmatSverige är kommersiellt obundet och finansieras eller har finansierats av:
- Sveriges Kommuner och Landsting
- Jordbruksverket (via satsningen "Sverige - det nya matlandet")
- Formas
- Folkhälsomyndigheten
- Region Stockholm
- Stockholms stad (finansierade pilotstudien)