Skolmåltidens kvalitet idag

 

Användning/underlag

Under 2019/20 använde 516 grundskolor verktyget för att utvärdera åtminstone en av dessa sex aspekter av skolmåltidens kvalitet: Lunchutbud, Näringsriktighet, Säker mat, Service och pedagogik, Miljöpåverkan och Organisation och styrning (se bild).

Observerar att ingen aktiv rekrytering av skolor görs. Skolorna väljer själva att använda verktyget och de som gör det tenderar att oftare vara större, ha kommunen som huvudman och ligger i den östra delen av Sverige. De är således inte helt representativa av alla grundskolor i landet. 

 

Sammanfattning av resultaten

(Klicka på bilden för att få upp en större version i ett nytt fönster.)

Förklaringar

• "Ett bra grundutbud" betyder att en lagad lunch erbjuds dagligen, med en salladsbuffet och inga ohälsosamma saker som dryck eller efterrätter erbjuds.
• "NNR" står för Nordiska näringsrekommendationerna och är de som - enligt lagkravet - skolmåltiderna ska uppnå!
• Kategorierna Säker mat, Service och pedagogik, Miljöpåverkan och Organisation och styrning uttrycks som en procent. Det som visas i bilden (*) är genomsnittet för alla skolor.

 

Vad säger dessa resultat?

Utbudet vid lunch är mycket bra - det betyder att elever har goda förutsättning att sätta ihop en bra lunch utifrån lagad varm mat, en salladsbuffet och hälsosamma tillbehör.

Med detta sagt kan drygt en tredjedel av skolor visa att de uppnår lagkravet om näringsriktiga skolmåltiderna. Detta betyder att lunchen planeras på ett sätt som gör att någon eller några av dessa fyra näringskritierna riskerar inte uppfyllas: järn, vitamin D, fettkvalitet eller fiber. För att få bedömningen "uppnår" måste alla fyra uppfyllas. Ytterligare 22 % av skolorna är åtminstone nära att uppnå alla fyra (och kan till och med ha uppnått några).

Det är tyvärr få skolor som väljer att utvärdera sitt kafeteriautbud - men när det väl görs ser man att det ofta tillkommer en del onyttiga saker där.

Resultaten för kategorin Säker mat är mycket bra. Hygienen omfattas av andra kontroller och inspektioner och resultaten är därför ganska förväntade.

Kategorin Service och pedagogik visar att det finns stor förbättringspotential och stora skillnader i hur skolor både planerar samt integrerar skolluncher i skoldagen. Att ta vara på skollunchen som en pedogogisk resurs är det få som gör fullt ut. Detta kan omfatta till exempel involvering av elever i köks- eller restaurangsverksamheten (t ex genom besök/praktik/schemalagda uppgifter) eller att kökspersonal har nära kontakt med elever (t ex i klassrum/under lunchen).

Det är också många skolor som serverar lunch tidigare än rekommenderad (som föreslår tidigast kl.11) eller inte ser till att elever har tillräckligt med tid på sig att äta (minst 25 minuter).

Kategorin Miljöpåverkan omfattar hur skolan väljer kött och fisk, hur de hanterar avfall och hur man annars försöker dra ner på miljöpåverkan.

Kategorin Organisation och styrning handlar om skolans förutsättningar för en bra skolmåltidsverksamhet. Många skolor önskar mer fortbildning för skolmåltidspersonalen, är i behov av upprustning eller saknar policyer för när sötsaker får serveras.

 

Jämförelse med tidigare år

OBS! Det är inte samma skolor som har använt verktyget varje år. Skolorna är annorlunda och det i sig kan förklara en del av skillnaderna som syns mellan åren. Ingen aktiv rekrytering av skolor görs. Skolorna väljer att använda verktyget och de som gör det tenderar att oftare vara större, ha kommunen som huvudman och ligger i den östra delen av Sverige. De är således inte helt representativa av alla grundskolor i landet. Å andra sidan har detta vara konstant så sedan verktyget lanserades vilket gör att åren bör kunna jämföras med varandra med viss försiktighet.

 

Vissa aspekter av utbud (som inte ingår i bedömningen av "grundutbudet" som presenteras ovan) har utvecklats mycket de senaste åren.