Skolmåltidens kvalitet läsåret 2013/14

Vad visar kartläggningen?

Kartläggningen visar

• att skolor som använder verktyget upprepade gånger förbättrar sina skolmåltider.
• Den visar även att en hel del har förbättrats mellan 2012/13 och 2013/14.

Det har gjorts många stora insatser för skolmåltiderna de senaste åren på skol-, kommun- och nationell nivå som alla säkert bidrar till förbättringarna, och verktyget är en av dem.

Hela kartläggning finns att ladda ned här men nedan finns ett urval av resultatet från varje område (utbud, näringsriktighet, säker mat, service och pedagogik, miljöpåverkan samt organisation och styrning) samt tips om vad som skulle hjälpa skolor få ännu bättre resultat. 

Hur kan verktyget hjälpa skolor?

Verktyget består av en utvärderingsfas följt av vägledning. Alla skolor som har besvarat frågorna har fått en omfattande resultatrapport. Rapporten hjälper skolor att få ett helhetsperspektiv, identifierar brister och ger vägledning för att åtgärda dem. Många skolor och kommuner vittnar om att arbetet med verktyget och resultatrapporten underlättar att åtgärda problem och bidrar till en ökad kommunikation och samarbete mellan kökschef och exempelvis skolledning. Resultatrapporten är också ett bra sätt att förmedla komplexiteten i måltiderna till de som inte är så insatta.

När en skola har använt verktyget en gång är sannolikheten mer än dubbelt så hög att skolans efterföljande svar uppfyller kriterierna för näringsriktighet. Inte bara att deras resultatet förbättras - skolor som har använt verktyget mer än en gång uppnår näringskravet i högre grad än skolor som endast har använt det en gång.

Hur var skolornas utbud?

Utbudet till lunch var generellt bra. I två av tre skolor (61 %) erbjöds eleverna minst två rätter dagligen att välja på och i drygt hälften av skolorna (56 %) erbjöds alla elever en vegetarisk rätt de flesta dagar i veckan.

Båda dessa har ökat signifikant sedan förra läsåret 2012/13. Liksom tidigare förekommer söta drycker och söta bakverk glädjande nog väldigt sällan vid skollunchen. En bra salladsbuffé serverades i de flesta skolor (94 %).

Vårt tips: Vi uppmanar skolor att även tänka på hur utbudet i kafeterian eller vid frukost/mellanmål ser ut eftersom det oftast är där om någonstans som sötade eller mindre nyttiga produkter förekommer. Dessa kan också lätt utvärderas med hjälp av SkolmatSveriges verktyg.

Hur näringsriktiga var skolluncherna?

Näringsriktigheten hade ökat från förra läsåret 2012/13. Genom verktyget får skolan en bedömning av skolans matsedel utifrån fyra näringsämnen; järn, fibrer, fettkvalitet och vitamin D. De flesta skolor uppnådde kravet för järn (86 %) och fibrer (94 %) men fettkvalitet och vitamin D var svårare att uppnå (38 % respektive 49 %) - något som ofta även speglar vuxnas kostmönster. Fettkvalitet och vitamin D är dock de näringsämnen som visade den största förbättringen sedan förra läsåret. 

Vårt tips: Med hjälp av resultatrapporten som verktyget genererar kan man få vägledning anpassad till skolan och vi kan se att skolor som använder verktyget uppfyller näringsriktigheten i

högre grad. Som generellt råd skulle många skolor förbättra sina resultat för både fettkvalitet och vitamin D samtidigt genom att oftare servera fet fisk, enligt råden i Bra mat i skolan.

Hur jobbade skolorna kring säker mat?

Nästan alla skolor hade tydliga rutiner för att säkerställa att maten var säker. På i princip alla skolor fanns det behov av specialkost av medicinska skäl och skolorna hade goda rutiner för att hantera specialkosten. Tre av fem skolor hade en rutin för att få eleverna att tvätta händerna innan skollunchen.

Vårt tips: Det är viktigt att alla som jobbar i skolköket har rätt utbildning. En rutin för att få eleverna att tvätta händerna är kanske något att jobba med?

Hur jobbade skolorna med frågorna om service och pedagogik?

De flesta skolor (85 %) såg till att eleverna hade en fast lunchtid varje dag och tillräckligt med tid för att äta (81%), men bara en av tre skolor (31 %) började servera lunch tidigast klockan 11. På fyra av tio skolor undersökte man vad eleverna tyckte om skolmåltiderna med hjälp av elevenkäter och i en mindre del av skolorna integrerades skolmåltiderna i den pedagogiska verksamheten.

Vårt tips: Vi uppmanar flera skolor att fråga eleverna hur de upplever skollunchen. En enkät till elever ingår i verktyget som ger en smidig automatisk sammanställning. Att också integrera skolmåltiden i den pedagogiska verksamheten kan skapa mervärden och ge eleverna viktig kunskap. Livsmedelsverket har tagit fram Hej skolmat!- ett kostnadsfritt material som ska underlätta för skolan att ta tillvara på skolmåltiden i undervisningen. Materialet innehåller pedagogiska övningar där skolmåltiden utgör själva läromedlet!

Hur jobbade skolor med miljöpåverkan?

I ungefär tre av fem skolor mätte man matsvinn i produktionen och/eller i form av tallriksavskrap och ungefär en tredjedel av skolorna fanns en skriven policy för att minska mängden matsvinn. En majoritet av skolorna angav att all fisk som används kommer från hållbara bestånd och de vanligaste ekologiska/KRAV-märkta livsmedlen var mjölk, mjöl, ägg, nötfärs och smör.

Vårt tips: Matsvinn har en betydande miljöpåverkan, ofta helt i onödan. Att mäta och väga maten som slängskan vara ett bra första steg för att minska svinnet. På föreningen Ekomatcentrums hemsida hittar du mycket information om temat miljö, klimat och ekologisk mat.

Hur såg organisation och styrning ut?

De flesta skolor som var med hade ett tillagningskök (72 %), men även i många mottagningskök (78 %) beredde man t ex tillbehör eller salladsbordet. Kökschefen var oftast en kvinna (71 %) och i drygt hälften (55 %) av skolorna fanns policy eller skriftlig målsättning för skolans måltider.

Vårt tips: En policy ger bra förutsättningar för bra skolmåltider. Att mäta om eleverna konsumerar skollunchen så som det var tänkt är också viktigt. Detta skulle fler skolor kunna jobba på.

Vilka skolor var med?

• 624 grundskolor från 126 kommuner använde verktyget under läsåret 2013/14, vilket motsvarar 13 % av alla grundskolor.

• 483 skolor besvarade frågor om säker mat; 329 utvärderade service och pedagogik samt miljöpåverkan och 299 utvärderade organisation och styrning.

• De grundskolor som ingår i kartläggningen skiljer sig dock från alla grundskolor genom att de tenderar att vara större, mer ofta kommunala, mer ofta från östra Sverige eller från kommuner med stora eller större städer. Vi misstänker att även skolor med tillagningskök var överrepresenterade. Hur skolmåltidskvaliteten i alla skolor i landet skiljer sig från skolor som använder verktyget är svårt att säga.

Finns data på regional nivå?

Tyvärr kan vi inte redovisa data per regional nivå utan endast på nationell nivå. På våra statistiksidor kan du alltid se hur många som använder verktyget i din kommun och län.