Skolmat i Sverige - då
1800-talet
Redan under andra delen av 1800-talet fick barn i Sverige tillgång till en måltid i skolan. Då var det dock bara fattiga barn och enbart i enstaka områden. Målet var att mätta svältande barn och det som serverades var ofta gröt och mjölk. I början på 1900-talet lade enskilda aktörer en grogrund för att driva frågan om att skolan skulle ta över ansvaret för en måltid i skolan, samt att fler barn skulle omfattas. Till viss del erbjöds nu lagade mål, i tron att indirekt förebygga framtida supande genom en mer aptitlig kosthållning. Majoriteten av barnen bodde på landsbygden och det vanligaste var en medhavd matsäck med smörgås och mjölk.
1930-talet
Från slutet av 30-talet började staten ge bidrag till en begränsad skollunchverksamhet. Ungefär 13 % av eleverna i landet hade nu tillgång till detta. År 1945 utformades ett förslag som lade grunden för dagens skolmatsverksamhet; skolan skulle få ekonomiskt stöd att servera lagad mat med specifika krav på näringssammansättning. Måltiden skulle komplettera den mat som serverades i hemmen. Vidare fanns nu ett helhetstänk som innefattade krav på hygien, uppfostran av eleverna med goda matvanor, gott bordsskick samt upplevelse av trivsel i samband med måltiden. I slutet av 60-talet upphörde de statliga bidragen och verksamheten övergick i kommunal regi. År 1968 etablerade Svenska kommunförbundet ett inflytande över skolmåltiderna.
1990-talet och framåt
Under 90-talet baserades riktlinjer för skollunchen på Livsmedelsverkets ”Svenska näringsrekommendationer” i samarbete med Centrum för tillämpad näringslära/ Stockholms läns landsting/Hälsomålet. Först i och med skollagen 1997 (Lag 1997:1212 kap 4 paragraf 4.a) bestämdes att kommunerna blev skyldiga att servera gratis mat till grundskolans elever. Livsmedelsverket gav 2007 ut skriften ”Bra mat i skolan” som tydligt lyfte in användarbaserad kvalitet som service, matsalsmiljö och organisation. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011 har kravet på kostnadsfria skolluncher kompletterats med kvalitetskrav på näringsinnehåll.
Källa:
Berit Lundmark, 2002, Kvalitet som utsaga och praktik – kvalitetsaspekter med fokus på skolmåltiden i Sverige