Hoppa till huvudinnehåll
  • Kontakta oss
  • Press/media
  • In English
Hem
  • Hem
  • Måltidspersonal
  • Skolledare
  • Kostchef
  • Pedagog
  • Elev
  • Förälder
  • Beslutsfattare
  • Goda exempel!

Skolmat och lärande – vad säger forskningen?

shutterstock_107801354 beskuren 5.jpg

Lärare som visar något för ett barn
Goda matvanor är en förutsättning för att barn skall utvecklas optimalt både fysiskt och psykiskt. Många barn äter majoriteten av sina måltider i skolan och skolmåltiderna är således en viktig resurs för att främja hälsa och lärande hos eleverna.

 

Obs! Denna sida har inte uppdaterats på ett tag. Informationen är fortfarande korrekt men det kan ha kommit mer aktuella referenser. Sidan komma att uppdateras.


 

  • Energi och näring är en förutsättning för kognitiv prestation och inlärning. Brister på vissa vitaminer och mineraler bidrar till att hjärnans funktion försämras (1).
  • Hunger vid utebliven lunch påverkar beteendet och ”konkurrerar” med motivation att lösa skoluppgifter (1).
  • Studier har visat att elever som ofta hoppar över skollunchen konsumerar mer energitäta livsmedel (såsom godis, läsk och bakverk). Ett högt intag av sådana produkter ökar risken för fetma och näringsbrist. Dessa tillstånd är i sin tur kopplade till sämre skolprestationer (1).
  • Skolfrukost har visats ha en positiv inverkan på barns BMI (vikt i förhållande till längd). Övervikt och att bli retad för övervikt kan leda till sämre skolprestation (1).
  • Dåliga frukostvanor och ett lågt intag av frukt och grönsaker har hos svenska ungdomar visats vara kopplat till sämre skolprestationer (2).
  • En näringsriktig skollunch är speciellt viktig för elever som för övrigt har dåliga matvanor, och är en förutsättning för att alla elever på lika villkor skall orka prestera och fokusera i skolan (1).

 

Mer forskning inom det här området behövs och SkolmatSverige bidrar till datainsamlingen.

Andra relevanta rapporter (på engelska):

  • Weaver-Hightower. Why Education Researchers Should Take School Food Seriously. Educational Researcher 2011.
  • Suhrke M, de Paz Nieves C. The impact of health and health behaviours on educational outcomes in high-income countries. Copenhagen: World Health Organization, 2011.
  • Ells LJ, Hillier FC, Shucksmith J, Crawley H, Harbige L, Shield J, et al. A systematic review of the effect of dietary exposure that could be achieved through normal dietary intake on learning and performance of school-aged children of relevance to UK schools. Br J Nutr. 2008;100(5):927-36.

 


Källor

1. Livsmedelsverket (2011). Lunch och lärande – skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet

2. Karolinska Institutets folkhälsoakademi (2011). COMPASS – en studie bland 15-åringar i Stockholms län

 

 

Bild Goodluz/Shutterstock.com

Kom igång!

  • Logga in
  • Skapa konto för skola
  • Skapa konto för kommun
Följ @SkolmatSverige

Läs mer

  • Bakgrund till SkolmatSverige
  • Våra kartläggningar
  • Hur fungerar verktyget?
    • Stödmaterial
    • Goda exempel
    • Användarvänlighet
    • Kommunfunktionen
    • Konsumtionsmätning
    • Vad tycker matgästerna?
  • Fakta från andra källor
  • Vad är bra skolmat?
    • Skolans ansvar
  • Skolmat i Sverige - då
  • Skolmat och lärande
    • I undervisning
  • Kalendarium
  • Viktiga länkar
  • Frågor och svar
  • Nyhetsarkiv

Aktuella resultat

  • Riksnivå - användare
  • Riksnivå - skolmåltidens kvalitet
  • Länsnivå - tabeller
  • Länsnivå - karta
  • Kommunnivå - tabeller
  • Kommunnivå - karta

info@skolmatsverige.se © SkolmatSverige 2010-2019