Vad är en bra skolmåltid egentligen?

Skolmåltidskvalitet innefattar allt från matens innehåll, miljön den serveras i och inte minst gästens upplevelse av måltiden.

Viktigt med ett helhetsperspektiv

Att skolmåltiden ska vara näringsriktig bör vara en självklarhet. En bra kost som ger den energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att en elev ska må bra, utvecklas samt orka koncentrera sig och prestera i skolan. Skollunchen, som bör ge ca en tredjedel av det dagliga energi- och näringsbehovet, har stor potential att bidra till att eleverna grundlägger bra matvanor för livet; vilket i sin tur främjar såväl lärande som en god hälsa, på både kort och lång sikt.

Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten, och långt ifrån alla elever äter dagligen en fullgod måltid i skolan. Hur eleverna äter påverkas av flera faktorer; matens smak och uppläggning, miljön i skolrestaurangen, vuxna förebilder, tillgången på godis, läsk, snabbmat etc. för att nämna några exempel. Dessa faktorer omskrivs inte i skollagen, men kan vara minst lika viktiga att arbeta med om målet är nöjda och mätta elever.

Många aspekter på skolmåltidskvalitet ska beaktas

En bra måltid är mer än bara näringsriktig. För att alla elever varje dag äter en komplett och näringsriktig skollunch räcker det inte med att enbart servera nyttig mat, det fordras också att maten är säker (riskfri och hygienisk), en bra service (t ex vilken tid lunchen serveras), en bra organisation (t ex kompetent personal), en genomtänkt pedagogik (t ex pedagogisk lunch), samverkan och engagemang. Och inte minst måste maten smaka gott och serveras i en trygg och positiv miljö.

Se även råden "Bra mat i skolan" som Livsmedelsverket har tagit fram. Måltidsmodellen till höger här är framtagen av Livsmedelsverket för att illustrera de olika aspekterna av en bra måltid.

Alla dessa olika delar ingår i SkolmatSveriges verktyg

Med SkolmatSverige kan skolor och kommuner ta ett helhetsgrepp om skolmåltiden. Verktyget består av frågor för utvärdering av såväl den serverade maten som på vilket sätt hela skolan arbetar för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Läsa mer om verktygets uppbyggnad genom att klicka på länken eller bilden här nedanför.

Hur och vilken kvalitet som skall mätas beror på skolans målsättning. Egentligen är det väldigt enkelt. Om målet är att alla elever äter en komplett och näringsriktig skollunch varje dag är det just det som skall mätas - kvalitet på det som serveras och om maten uppskattas och äts av eleverna.

Definition på kvalitet

Visste du att ordet "kvalitet" kommer ifrån latin och innebär ”beskaffenhet” eller ”egenskap”?

Vad menas med ”näringsriktiga” skolmåltider?

I skollagen (10 kapitel Grundskolan) står det angivet att: "Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider".

I arbetsdokumenten som lett fram till den nya skollagen finns vägledning i hur begreppet skall tolkas. I en proposition från 2009/10, samt i betänkandet till propositionen kan man läsa följande: "Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid bör dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt."

Underlaget till detta kom redan år 1997 då regeringen i en proposition till dåvarande skollag skrev att: "Regeringen anser att det är av stor vikt att skolhuvudmännen även i fortsättningen tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider, särskilt för elever i skolpliktig ålder. Det är däremot inte möjligt att i lag föreskriva vad en skolmåltid skall bestå av. För eleverna är det viktigt att de får näringsriktiga måltider."

De svenska näringsrekommendationerna som utgångspunkt

De svenska näringsrekommendationerna anger närings- och energibehov för olika åldersgrupper. Lunchen, och därmed skollunchen, rekommenderas bidra med ca 30% (25-35%) av en persons dagsbehov av energi och näring. Eftersom att olika maträtter varierar i näringsinnehåll bör matsedeln planeras och näringsberäknas över flera veckor, där en genomsnittlig lunch uppnår 30% av rekommenderat dagsbehov. Varje enskild måltid behöver alltså inte uppfylla 30% av det rekommenderade dagsbehovet av alla näringsämnen.

Utifrån näringsrekommendationerna och kunskap från undersökningar av svenska barns matvanor är dessa några av de näringsaspekter som bör beaktas:

Energiinnehållet i lunchportionen bör vara anpassad för målgruppens behov
En låg halt (max 10 E%) mättat fett (från t ex smör, korv, grädde, ost, fet mjölk)
En hög halt (minst 15 E%) enkelomättat och fleromättat fett (från t ex vegetabilska oljor och fet fisk)
Järn, zink, selen och vitamin D bör inte ligga för lågt
Mängden salt bör begränsas
Andelen fullkorn bör vara stor (fullkornsris/pasta, bulgur, matvete, fullkornsbröd)
Grönsaker och frukt bör utgöra en dryg tredjedel av måltiden

Läs mer i råden "Bra mat i skolan" utgiven av Livsmedelsverket.