Frågor och svar

• Skolan kan besvara valfri enkät här på hemsidan och får direkt efter besvarad enkät en automatisk resultatrapport. Resultatrapporten visar både det som fungerar bra och det som kan behöva utvecklas, samt förslag på hur måltiderna kan förbättras. 
• Verktygets enkäter besvaras av skolans kökschef eller motsvarande. Beroende på skolans förutsättningar kan skolan behöva komplettera svaren genom att inhämta uppgifter från exempelvis tillagningskök, skolledning, kostchef eller pedagoger.  
• Om skolan använder verktyget regelbundet, till exmempel varje läsår, kan den följa måltidskvaliteten över tid och sätta långsiktiga mål för verksamheten. 

Enligt Skolverket serveras nästan 1,4 miljoner skolmåltider en vanlig skoldag i Sverige. Den årliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan uppgår till drygt fem miljarder kronor (inklusive mat, personal och transporter). Det motsvarar cirka sex procent av skolans totala kostnader och mer än vad som läggs på läromedel och skolbibliotek.

Matvanor, hälsa och lärande hänger ihop och är faktorer som påverkar varandra. En bra skollunch kan därför ses både som ett pedagogiskt verktyg och som en förutsättning för lärande. Mätta elever som ätit en bra skollunch bidrar till en bättre arbets- och studiemiljö för såväl elever som skolpersonal. Bra skolmåltider kan också vara ett sätt för skolan att profilera sig.

Enligt Skolinspektionen är skolmåltiderna att betrakta som en del av utbildningen. Genom att arbeta med måltiderna utifrån ett helhetsperspektiv kan skolan skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Det främjar såväl lärande som god hälsa hos eleverna och en bra skolmiljö.

Systematiskt kvalitetsarbete

Eftersom skolmåltiderna är en del av utbildningen enligt Skolinspektionen omfattas även de av kravet på att huvudmannen (alltså den som driver skolan) ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar att:

• ha ett system för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga.
• kunna uppvisa resultat från den systematiska uppföljningen, vilken visar att de skolmåltider som serverats har levt upp till näringsrekommendationerna.

SkolmatSverige är ett sådant system och genererar relevant dokumentation. När frågorna är besvarade får man en automatisk resultatrapport som fungerar som dokumentation. Rapporterna är skräddarsydda för skolan och innehåller vägledning till eventuella förbättringar. Rapporten fungerar även som underlag för att följa upp och förbättra måltidsverksamheten.

Om skolorna använder verktyget regelbundet, till exempel varje läsår kan de följa måltidskvaliteten över tid och sätta långsiktiga mål för verksamheten. Underlaget gör det också lättare att se till att styrkor kan leva kvar genom bra rutiner och kompetensutveckling samt att prioritera åtgärder där bedömningen blev sämre.

Positiva effekter av goda matvanor

Det finns vetenskapligt stöd för de positiva effekterna av goda matvanor och dess koppling till hälsa, både hos barn och vuxna. När barn får ökad tillgång till bra mat äter de också bättre. Skolor kan få elever att äta mer frukt och grönsaker genom att arbeta aktivt med att skapa goda och hälsosamma menyer som innehåller mer frukt och grönsaker. Att i allmänhet öka tillgängligheten till frukt och grönsaker i skolan och att göra hälsosamma val attraktiva har visat sig påverka barns matvanor positivt.

Måltidspolicy som följs upp

Många studier visar att en policy för skolmåltider och undervisning i kost och hälsa bidrar till ökade kunskaper om hälsosamma matvanor hos barnen.

Flera studier har visat att skolor som skriver en måltidspolicy har färre barn som konsumerar ohälsosam mat och dryck under skoltiden. Studierna visar även att en välskriven kostpolicy kan få barn att äta mer frukt och grönsaker och välja hälsosammare drycker. Viktiga aspekter är att identifiera inblandade aktörer relaterade till skolan (såsom rektor, lärare, skolkökspersonal och föräldrar) och att skapa en tydlig ansvarsfördelning, att integrera policyn i skolans verksamhet samt att klargöra resurser, kompetens och kommunikation. Att utvärdera och följa upp implementeringen av en policy är också av stor vikt.

Vatten som måltidsdryck

Att göra vatten lättillgängligt gör att barn dricker det framför andra typer av måltidsdryck. Även om det sällan serveras läsk eller juice till lunch i svenska grundskolor så händer det att sådan dryck säljs i kafeterian eller i automater.

Positiv måltidsmiljö

Barn påverkas av den miljö de möter i skolans matsal, både den fysiska och den sociala. Att barnen ges tillräckligt med tid till att äta lunch har visat sig öka intaget av grönsaker. Flera studier visar att intaget av frukt och grönsaker är större i matsalar där frukt och grönsaker görs lättillgänglig och attraktiv. Det sätt som frukt och grönsaker presenteras (hela eller skurna) och hur grönsakerna kommuniceras till barnen har visat sig öka sannolikheten för att de väljs och äts. Affischer och annat material med budskap om hälsosamma matvanor har också visat sig ha positiva effekter på barns matvanor.

Pedagogisk lunch

Klassrumslärare är viktiga förebilder för elever och har goda förutsättningar att hjälpa elever lära sig om mat och livsmedel, vad bra matvanor är och varför det är viktigt. Utöver hur de agerar som förebilder vid måltiderna, har de möjligheten att använda skolmat som ett pedagogiskt verktyg. Lärare kan med fördel integrera och knyta övriga skolämnen till matrelaterade teman såsom livsmedel, kost och måltider. Studier har också visat att personal och pedagoger kan ha en positiv inverkan på barnens matval genom att delta i lunchen.

Involvera elever och föräldrar

Flera studier visar att provsmakningsaktiviteter, som att testa nya frukter och grönsaker, kan leda till ökad kunskap och ökat intag av hälsosam mat hos elever. Att involvera föräldrar i aktiviteter kring mat har också visats ha en positiv påverkan på barnens kunskap och på deras matvanor.

Något som i många vetenskapliga studier visat sig vara effektivt för att påverka barns kunskap om matvanor och hur de äter är en skolträdgård. En skolträdgård kan liknas vid en kolonilott som finns antingen på skolområdet eller i närheten av skolan. Där kan barnen lära sig om och arbeta med frukt och grönsaker i en naturlig miljö. Trädgården kan även användas för att lära elever om odling, kretsloppet, kompostering och om hela processen från jord till bord inklusive matlagning och att äta tillsammans.

Omkring hälften av landets skolor och kommuner är anslutna

Ungefär hälften av Sveriges alla cirka 4 800 grundskolor och sex av tio kommuner har anslutit sig till verktyget sedan start 2012.

I omkring 95 % av landets alla 290 kommuner finns det minst en grundskola som har anslutit sig till SkolmatSveriges verktyget.

Det är allra vanligast att en kökschef eller annan måltidspersonal besvarar en enkät, därefter en representant från skolledningen följt av en kostchef eller annan yrkesroll. Majoriteten av alla deltagande grundskolor har en kommunal huvudman och har ett större elevantal med över 200 elever. 

Under läsår 2020/21 fick SkolmatSverige in över 3 000 enkätsvar från över 600 enskilda grundskolor som hade utvärderat minst en, vanligen flera, av följande aspekter av skolmåltidens kvalitet: Utbud, Näringsriktighet, Säker mat, Service och pedagogik, Miljöpåverkan, Organisation och styrning och Konsumtion och svinn. Därtill inkom det över 21 000 enkätsvar från elever och personal från omkring 200 grundskolor som hade utvärderat matgästernas synpunkter med hjälp utav elev- och personalenkäterna.

Under läsåret 2020/21 besvarade följande antal grundskolor varje enkätområde:

Över 500 skolor besvarade enkäten Utbud, över 500 skolor besvarade enkäten Näringsriktighet, cirka 450 skolor besvarade enkäten Säker mat, runt 350 skolor besvarade enkäten Service och pedagogik, cirka 350 skolor besvarade enkäten Miljöpåverkan, över 300 skolor besvarade enkäten Organisation och styrning samt över 200 skolor besvarade enkäten Konsumtion och svinn.

Svarsfrekvenser för läsåret 2020/21 har ökat från föregående läsår för nästintill alla enkätområden.

SkolmatSverige är utformat för grundskolor, men även andra skolformer kan använda verktyget med detta i beaktning. Både andelen förskolor och gymnasieskolor ser ut att öka som användare. Skolorna väljer själva att använda verktyget. Skolorna är inte helt representativa av alla grundskolor i landet. Vi ser just nu över om SkolmatSveriges nationella data över offentliga skolmåltider kan delas.

En skola som näringsberäknar med hjälp utav ett kostplaneringsprogram kan med fördel även använda SkolmatSverige. En näringsberäkning kan ge en uppfattning om de planerade skolmåltidernas näringsriktighet men är ingen garanti för att den beräknade maten faktiskt äts av eleverna och saknar måltidernas övriga aspekter. 

Vårt verktyg hjälper skolan att bedöma och utveckla skolmåltidernas kvalitet ur ett helhetsperspektiv. Det innebär att man dels tar fasta på att maten är näringsriktig enligt de nationella råden, men också ser över faktorer såsom själva måltidsmiljön där maten serveras och äts, vilken kunskap personalen har kring skolmat, hygien och specialkost tillsammans med skolans miljöbelastning och att minska svinn. 

Livsmedelsverket har tydliga riktlinjer för hur en näringsberäkning ska gå till och vilka parametrar som är viktiga att ta hänsyn till. I de nationella råden nämns SkolmatSverige som ett sätt att säkerställa skolmåltidernas kvalitet och gällande lagkrav. 

Pandemin har på många skolor inneburit förändringar i skolmåltiderna. De elever som har distansundervisning äter inte lunch i skolan som vanligt, utan kan erbjudas andra alternativ som matkuponger eller att hämta maten i skolan, alternativt en annan närliggande skola.  

En del skolor som har haft fysisk undervisning har minskat utbudet på grund av ökad personalfrånvaro eller för att undvika köbildning. Vissa kommuner har utökat lunchtiderna för att minska trängsel, vilket kan leda till att eleverna inte hinner bli hungriga eller går hungriga längre. 

Då vissa av eleverna ätit i mindre grupper i matsalen under pandemin jämfört med innan, har det i vissa fall blivit en lugnare miljö där eleverna sitter lite längre och äter bättre. 

Möjliga negativa effekter på elevernas matvanor 

Om anpassningen av utbud och mattider resulterar i att eleverna äter mindre under skoldagen och därmed får mindre energi och näring, leder det till att de inte orkar med studierna eller får svårt att koncentrera sig.

De elever som själva ansvarar för att laga sin lunch vid distansundervisning och utebliven skollunch, riskerar att äta mindre näringsriktigt. Detta kan innebära sämre näringsintag samt näringsstatus och eleverna blir sannolikt mer trötta och får svårare att fokusera. Sämre näringsintag påverkar även immunförsvaret negativt.

När elever har distansundervisning och spenderar mycket tid hemma, kan det bidra till att de känner sig mer uttråkade, ensamma och nedstämda. Ett sätt att försöka hantera dessa känslor, eller effekten av dem, kan vara att äta mer mat generellt och öka intaget av ohälsosamma livsmedel.  

På grund av missade idrottslektioner, inställda fritidsaktiviteter, färre fysiska sociala kontakter och mindre rörelse i samhället i allmänhet, minskar den totala fysiska aktivitetsnivån. Tillsammans med ohälsosamma matvanor kan detta leda till viktuppgång och negativa metabola effekter såsom minskad insulinkänslighet, ökade blodfetter och ökad inflammation. Fetma är associerat med en låggradig inflammation, vilket ytterligare kan förvärras av en sämre näringsstatus. 

Pandemin har generellt ökat ojämlikheten i hälsa, det gäller även de sociala skillnaderna i matvanor. Familjer med svagare socioekonomisk bakgrund har i högre grad serviceyrken med större risk att bli exponerade för viruset, såsom tjänster inom restaurang, hotell, butiker och transporter. Detta gör att de också har insjuknat i större utsträckning än familjer med starkare socioekonomi. Serviceyrken har också drabbats mer av uppsägningar och permitteringar. Sjukfrånvaro och arbetslöshet leder onekligen till sämre ekonomi och minskade möjligheter att köpa mat generellt, vilket kan leda till ohälsosamma matvanor. De med svagare socioekonomi äter generellt mindre hälsosamt och pandemin riskerar nu att förvärra detta med viktuppgång och ohälsa som följd. 

Det har förekommit en ökad marknadsföring av kosttillskott med vilseledande reklam om att kunna förebygga, behandla eller bota covid-19. Detta riskerar att lura konsumenter och medföra ett alltför högt intag av vissa näringsämnen eller ämnen som rentav kan vara direkt skadliga för hälsan. Risken för detta är särskilt stor om kosttillskott köps online. Även om elever förmodligen inte köper dessa själva så kan vårdnadshavares inköp också påverka barnens benägenhet att äta kosttillskott. 

Tips till skolor i pandemitider  

• Värna skollunchen 

Sträva efter att erbjuda skollunch även vid distansundervisning. Om detta inte är möjligt, erbjud matkuponger till restauranger som serverar hälsosam mat. Vid fysisk undervisning, sträva efter att bibehålla skolmåltidernas utbud, näringsriktighet och variation samt att ge barnen god tid att äta mellan klockan 11-13 varje dag, i linje med Livsmedelsverkets rekommendation. 

• Uppmuntra elever och föräldrar till bra matvanor 

Uppmuntra gärna elever och vårdnadshavare att ha hälsosamma mat- och dryckesval hemma. Detta tips gäller särskilt för elever med distansundervisning. Skolan kan uppmuntra elever och vårdnadshavare att tänka strategiskt för att undvika ohälsosamma matval och impulsiva beslut för att blodsockret är lågt. Detta kan göras genom att som familj planera en meny för veckan så att det räcker till både middag och lunch.  

Andra tips kan vara att hålla måltiderna till ungefär samma tider varje vardag och att inte köpa hem för mycket onyttig mat. Tröskeln är högre att gå till affären för godis, än att bara öppna skåpet därhemma i köket.  

Ett annat tips är att låta barnen ansvara för, eller åtminstone vara med i, matlagningen ibland. På så sätt har de bättre förutsättningar att ta ansvar för sina egna lagade måltider om det krävs. Genom att handla säsongsbaserade färska grönsaker (till exempel rotfrukter) och frukter, konserverade eller frysta grönsaker och byta ut kött mot vegetariska alternativ såsom bönor, linser och ärter, kan familjer äta mer hälsosamt och ekonomiskt. Att äta många måltider i hemmet är också en bra strategi för att hålla nere matkostnaderna. 

• Undervisa om kostens påverkan på hälsan 

Tilldela mer undervisningstid till hur kosten påverkar hälsan och immunförsvaret. Anpassa informationen och rekommendationerna till åldersgruppen. Tipsa om regelbundna samt hälsosamma måltider och mellanmål. Inkorporera gärna hem- och konsumentkunskap i undervisningen, för att ge eleverna ökade praktiska färdigheter. Informera och varna för falska påståenden om kosttillskott och ge eleverna råd att inte handla dessa online från okända butiker. 

Skolmåltiderna är hela skolans ansvar 

Att skolmåltiderna är goda, näringsriktiga och omtyckta av eleverna är av stor betydelse. En bra skollunch som serveras i en trivsam måltidsmiljö underlättar inlärningen och främjar såväl bra matvanor som en god hälsa hos eleverna.  

Ni som lagar och serverar måltiderna i skolan har med andra ord ett mycket viktigt jobb. Ni bär det största ansvaret för matens smak, näring och säkerhet. Men även faktorer såsom måltidsmiljö, grupptryck och vuxna förebilder har en stark inverkan. Det krävs därför samarbete och ett gemensamt förhållningssätt bland alla på skolan för att måltiderna ska bli så bra som möjlig. Verktyget kan underlätta detta. 

Hur kan verktyget hjälpa skolan? 

SkolmatSverige är ett webbaserat, kostnadsfritt verktyg som har utvecklats i syfte att stödja skolor i deras arbete med att utvärdera och utveckla skolmåltiden. Verktyget utgår från ett helhetsperspektiv och ger återkoppling i form av en resultatrapport. 

Rapporten visar vad som är bra, men ger även vägledning till eventuella förbättringar. Resultatrapporten fungerar också som dokumentation över att skolan har ett system för att säkerställa serveringen av näringsriktiga skolmåltider (som skollagen kräver).  

Varför använda SkolmatSveriges verktyg? 

• Verktyget ger en helhetsbedömning, inte bara en näringsbedömning. Frågorna i verktyget behandlar allt från maten och dess miljöaspekter till hur hela skolan arbetar med service och pedagogik för att lyfta fram skolmåltiderna.

• Sedan 2011 kräver skollagen att skolan kan visa upp ett underlag som tydligt redovisar att skolan serverar näringsriktiga skolmåltider. Resultatrapporterna från SkolmatSverige kan fungera som underlag för att kunna följa upp och förbättra måltidsverksamheten i skolan. Rapporten kan också användas i informations- och marknadsföringssyfte, 
  till exempel gentemot elever, föräldrar och kommunpolitiker. 
• Skolmat är en ”het fråga” som diskuteras mycket av elever, föräldrar och personal. Att använda verktyget visar på stort intresse och engagemang från skolan. 

• SkolmatSverige erbjuder även enkäter till matgästerna (elever och personal) vilket medför att skolor kan visa att maten som lagas är både god och omtyckt! 

Ett helhetsgrepp om skolmåltiderna 

SkolmatSverige är ett kostnadsfritt och webbaserat verktyg som stödjer skolor och kommuner i sitt arbete med att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sin måltidsverksamhet. Verktyget är kommersiellt obundet och bedömer skolmåltidskvalitet utifrån ett helhetsperspektiv. 

Skolorna kan enkelt gå in och besvara varje enkät. Vissa kommuner väljer att årligen kartlägga och följa upp skolmåltidernas näringsriktighet enligt gällande lagkrav, genom att göra de tre mat-enkäterna (Utbud, Näringsriktighet och Säker mat) obligatoriska för alla skolor. Önskar kommunen få en samlad bild av skolornas resultat på kommunnivå kontakta supporten på info@skolmatsverige.se. 

Verktyget ger en helhetsbild 

Verktyget ger en helhetsbild av skolans och kommunens måltidsverksamhet genom att bedöma kvalitet inom områdena Näringsriktighet, Måltidsutbud, Säker mat, Service och pedagogik, Miljöpåverkan, Konsumtion och svinn samt Organisation och styrning. Förutom detta inkluderar verktyget matgästenkäter till elever och personal så att varje skola enkelt kan samla in matgästernas synpunkter. 

Verktyget är lika värdefullt för skolor som i dag redan har en näringsberäknad matsedel. En fördel är att bedömningen och återkopplingen görs nära måltidsproduktionen vilket kan öka engagemanget och intresset för måltidskvaliteten.  

Lagkrav på skolmåltider sedan 2011 

Sedan den 1 juli 2011 anger skollagen att de skolmåltider som serveras i Sveriges grundskolor ska vara näringsriktiga och att det är huvudmannens ansvar att dokumentera detta. SkolmatSverige hjälper skolan och kommunen att följa det nya lagkravet och genererar resultatrapporter som kan fungera som underlag vid Skolinspektionens tillsyn. Verktygets bedömning av skolmåltidernas näringsriktighet är därför särskilt viktig för kommuner och skolor som i dag inte näringsberäknar sina skolmåltider. Men även kommuner som näringsberäknar centralt kan behöva följa upp att de skolmåltider som serverats verkligen var näringsriktiga, även efter eventuella avvikelser från standardiserade recept.  

Systematiskt kvalitetsarbete 

Om skolorna använder verktyget regelbundet till exempel varje läsår kan de följa måltidskvaliteten över tid och sätta långsiktiga mål för verksamheten. Underlaget gör det också lättare att se till att styrkor kan leva kvar genom bra rutiner och kompetensutveckling samt att prioritera åtgärder där bedömningen blev sämre. 

Skolmåltiderna viktiga att satsa på 

Matvanor, hälsa och lärande hänger ihop och är faktorer som påverkar varandra. En bra skollunch kan därför ses både som ett pedagogiskt verktyg och som en förutsättning för lärande. Mätta elever som ätit en bra skollunch bidrar till en bättre arbets- och studiemiljö för såväl elever som skolpersonal. Bra skolmåltider kan också vara ett sätt för skolan att profilera sig.  

Enligt Skolinspektionen är skolmåltiderna att betrakta som en del av utbildningen. Genom att arbeta med måltiderna utifrån ett helhetsperspektiv kan skolan skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen. Det främjar såväl lärande som god hälsa hos eleverna och en bra skolmiljö. 

Ansvar för hela skolans miljö 

Som skolledare ansvarar du för hela skolans miljö, inklusive måltidsmiljön, och skolmåltidernas schemaläggning. Eftersom skolmåltiderna är en del av utbildningen enligt Skolinspektionen omfattas även de av kravet på att huvudmannen (alltså den som driver skolan) ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar att: 

• ha ett system för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga. 
• kunna uppvisa resultat från den systematiska uppföljningen, vilken visar att de skolmåltider som serverats har levt upp till näringsrekommendationerna. 

SkolmatSverige är ett sådant system och genererar relevant dokumentation.  

Så kan SkolmatSveriges verktyg hjälpa din skola att förbättra skolmåltidernas kvalitet utöver lagkravet 

SkolmatSverige bedömer bland annat om skolmåltiderna som eleverna serverades är näringsriktiga. Frågorna är enkla att besvara och kunskap om näringslära behövs inte. 

Verktyget utgår från ett helhetsperspektiv och bedömer även andra kvalitetsaspekter, såsom skolrestaurangens miljö, säker mat, pedagogiska insatser kring lunchen, miljöpåverkan med mera. Rapporten ger bland annat stöd kring hur måltiderna kan utvecklas utifrån ett pedagogiskt perspektiv (pedagogisk lunch, att skolmaten integreras i undervisningen mm). 

När frågorna är besvarade får man en automatisk rapport som fungerar som dokumentation. Rapporterna är skräddarsydda för skolan och innehåller vägledning till eventuella förbättringar. Rapporten fungerar även som underlag för att följa upp och förbättra måltidsverksamheten. 

 Varför ska din skola börja använda verktyget SkolmatSverige? (också underrubrik) 

• Det är ett gratis, icke kommersiellt verktyg som fungerar oavsett vad skolan har för huvudman eller köksverksamhet. 
• Ni får en automatisk resultatrapport med vägledning efter varje besvarad enkät. Den kan användas i informations- och marknadsföringssyfte, till exempel gentemot elever och föräldrar, men även som dokumentation vid en eventuell tillsyn. 
• Genom att regelbundet utvärdera och skapa rapporter kan man följa resultaten över tid och sätta upp långsiktiga mål för verksamheten. Underlaget gör det också lättare att se till så att styrkor lever kvar genom bra rutiner och kompetensutveckling samt att prioritera åtgärder där bedömningen blev sämre. 
• Skolmat är en ”het fråga” som diskuteras mycket av elever, föräldrar och personal. Att använda verktyget visar på ett intresse och engagemang från skolan. 
• I verktyget finns även webbaserade matgästenkäter som kan användas för att ta reda på vad elever och personal tycker om skolmaten och måltidsmiljön. 
• Alla grundskolor kan använda verktyget oavsett om de har ett tillagnings- eller mottagningskök, är en kommunal- eller friskola, och oavsett utgångsnivå. 

Skolmat och lärande hänger ihop 

Skolmåltiderna är en mycket viktig resurs i skolarbetet. En bra skollunch underlättar inlärning och kan dessutom användas som ett pedagogiskt verktyg. 

SkolmatSverige har utvecklat ett webbaserat verktyg som skolor kostnadsfritt kan använda för att utvärdera och utveckla sitt arbete med skolmåltiderna. Måltidsverksamheten utvärderas utifrån ett helhetsperspektiv, där bland annat skolans arbete med service och pedagogik kring skollunchen ingår. Verktyget inkluderar även matgästenkäter till elever och personal. Med hjälp av dessa kan skolan enkelt samla in matgästernas tankar och upplevelser kring skolans måltider. 

Matvanor påverkar lärandet 

Matvanor, hälsa och lärande hänger ihop och påverkas av varandra. Att varje dag få i sig den mängd energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att en elev ska må bra, utvecklas samt orka koncentrera sig och prestera i skolan. Mätta elever som ätit en bra skollunch bidrar till en bättre arbets- och studiemiljö för såväl elever som skolpersonal. 

Genom att arbeta med måltiderna utifrån ett helhetsperspektiv kan skolan skapa de bästa förutsättningarna för att eleverna ska trivas i skolrestaurangen och äta av skollunchen, vilket i sin tur främjar såväl lärande som god hälsa hos eleverna. 

Många faktorer påverkar elevernas ätande, bland annat matens smak och uppläggning, måltidsmiljön, grupptryck och vuxna förebilder. Det krävs därför samverkan och ett gemensamt förhållningssätt bland alla vuxna på skolan. 

Vad kan du som pedagog göra? 

Fundera över hur du i din yrkesroll kan påverka elevernas matvanor och lärande på ett positivt sätt. Här är några tips!  

• Uppträd som en förebild! Barn gör inte alltid som vuxna säger utan tar i stället efter vuxnas beteenden. 
• Påverka skolmåltiderna och matsalsmiljön genom att tycka till! Du kan bland annat använda vår utformade personalenkät i detta syfte. 

• Finns skolans personal representerade i matråd eller liknande? Det är viktigt att hela skolan är representerad för att uppmärksamma vikten av goda och näringsrika måltider i en trygg och trivsam miljö. 
• Arbeta med pedagogisk lunch. Om skolan inte redan tillämpar detta så ta upp ämnet med rektor eller skolledare. Exempel på fördelar med pedagogisk lunch kan du läsa om nedan. 
  
  

Fördelar med pedagogisk lunch 

• Pedagogisk lunch ger tillfälle för samvaro mellan vuxna och barn. Här har du som vuxen chansen att lära känna eleverna bättre och bidra till deras utveckling av social kompetens. 
• Vuxennärvaro i skolrestaurangen bidrar till en lugnare och mindre stressig miljö. 

• Måltiden är en viktig social situation att kunna hantera. Alla barn får inte träning i detta hemifrån och därför blir skolan en viktig arena för att lära barnen grundläggande bordsskick. 
• Det finns ett positivt samband mellan vuxennärvaro i skolrestaurangen och hur mycket mat som slängs. 
• Kom ihåg att vi som vuxna har chansen att grundlägga goda vanor hos barn och ungdomar, vanor som sedan följer dem upp i vuxen ålder! 

 
Hur kan mat, hälsa och miljö integreras i undervisningen? 

• Berätta redan i klassrummet om vad som kommer serveras till lunch. Kanske eleverna fritt kan få uttrycka känslor och associationer till maträtterna? 
• Hur smakar maten? Uppmuntra eleverna att beskriva känslan av vad de äter med mer än tre ord! 
• Uppmuntra barnen till att prova nya livsmedel och rätter men låt beslutet vara deras om vad och hur mycket de ska ta av maten. 
• Samtala om var maten kommer ifrån och hur den tillagas. Kan eleverna till exempel namnet på alla grönsaker på salladsbordet? 
• Förmedla fakta om matens betydelse för hälsan på ett pedagogiskt sätt. 

2000 skolluncher under din skoltid 

Det är ungefär så många skolluncher du kommer att äta under din skoltid. Självklart ska du som elev ha möjlighet att påverka skolmaten och matsalsmiljön på just din skola! 

För att få i dig den energi och näring du behöver och för att orka med långa skoldagar är det viktigt att maten är både god och nyttig. SkolmatSverige har som mål att alla Sveriges skolelever varje dag skall få god och nyttig skolmat, serverad i en trivsam miljö. Vi vill hjälpa din skola att undersöka hur bra skolmåltiderna är och tipsa om hur den kan göra dem ännu bättre.   

Så kan SkolmatSverige hjälpa dig och din skola 

SkolmatSverige erbjuder ett verktyg som består av en enkät för skolan med frågor kring skolmåltidernas kvalitet. Frågorna bedömer måltidernas näringsriktighet, utbud, hygien, miljöpåverkan och även service och pedagogik (t ex när och hur skollunchen serveras).  
Men synpunkter från er som äter maten varje dag är också mycket viktiga i bedömningen. Det finns därför även enkäter för elever och personalen på skolan. I elevenkäten ställs frågor om vad du tycker om skolmåltiderna och hur den serveras. Vi frågar inte efter ditt namn. Varken SkolmatSverige eller din skola kan se vem som har svarat. 

Vad kan du som elev göra? 

• Med SkolmatSveriges elevenkäter kan du enkelt tycka till om skolmåltiderna och hur du upplever miljön i matsalen. Enkäterna får du genom skolan och svaren kommer skolan att kunna ta del av. Uppmuntra gärna dina kompisar att använda enkäten, ju fler som fyller i den desto mer kan ni påverka! 
• Finns det ett matråd eller hälsoråd på din skola? Om ja, så se till att du som elev har möjligheten att påverka skolmaten och miljön i skolrestaurangen genom detta. Om nej, ta hjälp av andra på skolan och starta ett matråd och idéer om vad ni kan diskutera där.     
• Se till att det några gånger per år finns en förslagslåda i anslutning till skolrestaurangen där matgästerna kan lämna åsikter om skolmåltiderna.
• Om du har hemkunskapslektioner på schemat, uppmuntra läraren till att ni ska ha en recepttävling där vinnarrätten hamnar på skolans matsedel. 
• Fråga om du får praktisera i skolköket! Det kan vara spännande att se hur det går till att laga mat i ett storkök och du kanske uppskattar maten ännu mer efteråt. 
• Starta en Facebooksida och bjud in alla på skolan att tycka till om maten! Här kan ni lägga upp bilder, veckans matsedel och informera om det som händer på skolan. Det är bara fantasin som sätter gränser! 
• Kanske kockarna på din skola redan har en Facebooksida? Kolla in den och skriv kommentarer där i så fall! 
• Följ oss i sociala medier på Facebook och Twitter och använd gärna #skolmat och #SkolmatSverige. 

Funderingar kring ditt barns skolmåltider 

Att skolmat är en ”het fråga” som diskuteras mycket och engagerar många, oavsett ålder, vet du säkert. Men visste du att skolmåltiderna har förändrats och förbättrats mycket under de senaste årtiondena? Kanske har du själv ätit en skollunch nyligen och upplevt skillnaden. 

SkolmatSverige har utvecklat ett verktyg för att bedöma skolmåltidernas kvalitet. Verktyget består av frågor som behandlar både den serverade maten och hela skolans arbete för att skapa matglädje i skolrestaurangen. SkolmatSverige är kommersiellt obundet och har utvecklats av forskare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm och Karolinska institutet i samråd med experter och centrala aktörer inom området.  

Om ditt barns skola väljer att använda verktyget är det möjligt att ditt barn kommer att få en kort elevenkät att fylla i. Elevenkäten är webbaserad och besvaras helt anonymt. Elevens svar är kopplade till elevens skola och vi frågar om ålder och kön men ingen elev kommer att kunna identifieras.  

Du som förälder kan be din skola att använda verktyget och visa upp en redovisning av skolmåltidernas kvalitet. Vi hoppas att detta kan leda till mer konstruktiva diskussioner vid såväl föräldramöten och matråd som vid politiska beslut på området. Men framför allt hoppas vi kunna bidra till att alla barn i hela Sverige erbjuds en god och näringsriktig skollunch serverad i en trygg och trivsam miljö. 

Möjligheter som förälder att påverka skolmåltiderna 

Vad vet du om den skolmåltiderna som serveras på ditt eller dina barns skola? Undersök om du har möjligheten att besöka skolan och äta tillsammans med barnen i skolrestaurangen. Det kan vara mycket lärorikt att se hur det går till i en matsal, vad som serveras och hur måltidsmiljön ser ut. Ta dig samtidigt tid att prata med barnen och undersök hur de upplever måltiderna, delar ni samma uppfattning? 

Finns det andra sätt att påverka måltidsorganisationen? Genom att delta på föräldramöten kan du se till att skolmåltiderna uppmärksammas. Det finns exempel på föräldragrupper som startat bloggar eller namninsamlingar för att främja bra skolmat och andra som framför sina åsikter till kommunpolitiker. 
 
Kom ihåg att skolrestaurangerna oftast följer nationella råd om bra mat i skolan, som baseras på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer med avseende på val av livsmedel. De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en sammanställning av all forskning inom området. Det är helt upp till var och en att följa dessa råd eller inte i hemmet, men för att alla barn ska få i sig en tredjedel av näringsintaget under en skollunch är de nationella råden en bra grund. 

Hög tid att lyfta skolmåltiderna 

Att satsa på skolmåltiderna kan ge en vinst på både kort och lång sikt! SkolmatSveriges kostnadsfria verktyg stödjer hela vägen. 

Goda och näringsriktiga skolmåltider i en trivsam miljö bidrar till mätta och glada elever som kan koncentrera sig bättre i skolan. Dessutom kan goda matvanor som etableras i skolåldern vara en bidragande faktor till en god hälsa genom hela livet. 

Skolmat är en ”het fråga” som diskuteras mycket av elever, föräldrar och personal. Att använda verktyget visar på ett intresse och engagemang från skolan och kommunen. 

Så kan SkolmatSverige hjälpa er 

• SkolmatSverige erbjuder ett kostnadsfritt och enkelt sätt att följa upp och dokumentera att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga, vilket fordras i och med gällande skollag. 
• Resultatrapporterna hjälper enskilda skolor och kommuner att identifiera styrkor och svagheter samt ger förslag på åtgärder för att förbättra skolmåltiderna - utifrån ett helhetsperspektiv. Rapporterna kan även användas i informations- och marknadsföringssyfte, till exempel gentemot elever och föräldrar samt i jämförelse med andra skolor och kommuner. 
• Att använda verktyget visar på ett intresse och engagemang från skolan och kommunen samt bidrar till att möjliggöra forskning kring skolmåltidernas betydelse för folkhälsan. 
• Genom att använda SkolmatSverige kan ni kontinuerligt utvärdera, dokumentera och följa upp kvaliteten på skolmåltiderna i skolan och kommunen. Om skolorna använder verktyget regelbundet till exempel varje läsår kan måltidskvaliteten följas över tid och långsiktiga mål för verksamheten sättas. 

Vilket ansvar har kommunen/huvudmannen för att säkerställa näringsriktiga skolmåltider?   

Sedan 2011 är det lag på att skolmåltiderna, förutom att vara kostnadsfria, även ska vara näringsriktiga. Detta innebär enligt Skolinspektionen att huvudmannen (den som driver skolan) ska: 

• ha ett system för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga. 
• kunna visa resultat från en systematisk uppföljning som innebär att de skolmåltider som serverats levt upp till näringsrekommendationerna. 

Skolinspektionens granskning av skolmåltidernas näringsriktighet, 2012 visade på stora brister gällande dokumentation och uppföljning - mindre än hälften av huvudmännen angav att de tagit del av en uppföljning av skolmåltidernas näringsriktighet.  

Andra sätt att höja kvalitet på skolmåltiderna i kommunen 

• Se till att det finns ett kostpolitiskt program eller kostpolicy.  
• Se till att det finns kompetens och mandat att driva måltidsfrågorna. 
• Ställ krav på livsmedlen som upphandlas. 
• Se till att måltidsorganisationen fungerar och lyft fram goda exempel. 
• På Skolverkets hemsida kan du läsa mer om hur Skolverket stödjer skolor i arbetet.  

SkolmatSverige är framtaget och anpassat för att användas i grundskolor men det är många förskolor och gymnasieskolor som i dag använder vårt verktyg.  

Förskolor och gymnasieskolor kan med fördel använda vårt enkätverktyg med beaktning att frågeställningarna är anpassade för en skolmiljö och dess skolmåltider.