Varför slängs skolmaten?

Debatten om varför eleverna inte äter skolmaten har kastat ljus på frågan om vad skolmaten faktiskt bör innehålla. Skolmåltiderna bör ses ur ett helhetsperspektiv där vi arbetar utefter områdena mat, skola och miljö.

Näringsriktiga skolmåltider enligt skollagen

Skollagen är tydlig: alla elever i grundskolan ska erbjudas kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider varje dag. Alla skolor måste ha ett fungerande system som säkerställer att skolmatens kvalitet lever upp till de svenska näringsrekommendationerna från Livsmedelsverket.

SkolmatSveriges verktyg kan användas för att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolmåltiderna bör ge en tredjedel av det dagliga näringsintaget, men alldeles för många elever äter för lite skolmat och stora mängder lagad skolmat blir till matsvinn, visar Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning (En av sex skolmåltider slängs (skolmatsverige.se). Därtill blir maten allt dyrare och miljö- och klimatpåverkan mer påtaglig. Forskning har visat att med mindre förändringar i skolmåltiderna och en ökad mängd växtbaserat kan både matens klimatpåverkan och skolans matkostnader minska, utan att påverka elevernas nöjdhet, konsumtion eller matsvinn. I studien kunde skolorna med hjälp av enkätverktygen i SkolmatSverige mäta vad eleverna tyckte om skolmaten och hur mycket av maten som hamnade i magen respektive soptunnan (Hitta studien här: Eustachio Colombo P, Patterson E, Lindroos AK, Parlesak A, Elinder LS. Sustainable and acceptable school meals through optimization analysis: an intervention study. Nutr J. 2020;19(1):61.)

Vad tycker eleverna om skolmaten?

Orsakerna till att eleverna äter för lite av skolmaten kan vara många och exempelvis inkludera hög ljudnivå i matsalen, brist på vuxennärvaro, för lite avsatt tid till att äta eller att eleverna inte uppskattar maten. Det kräver samarbete mellan måltidspersonal, lärare och skolledning för att identifiera och förbättra måltidsfaktorer som påverkar elevernas aptit. Elevernas åsikter kring skolmåltiderna bör lyftas och kan följas upp med hjälp av SkolmatSveriges matgästenkäter och till exempel diskuteras i skolans elevråd. Det är viktigt att integrera skolmåltiderna i skolarbetet och använda skollunchen som en resurs med pedagogiska inslag.

Hur miljömässigt hållbara är skolmåltiderna?

De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR 23) har publicerats och inkluderar för första gången vetenskapliga rekommendationer för både hälsan och miljön. Den kost som är hälsosam är oftast även miljövänlig. En växtbaserad kosthållning med ökad konsumtion av frukt, grönsaker, fisk, baljväxter och nötter tillsammans med en minskad mängd av kött och processade livsmedel rekommenderas. Även Livsmedelsverket har uppdaterat sin Matcirkel med växtbaserade alternativ (Den grönare Matcirkeln (livsmedelsverket.se)).

SkolmatSveriges senaste kartläggning visar att en ökande andel grundskolor arbetar aktivt för att minska skolmåltidernas miljö- och klimatpåverkan, genom att exempelvis erbjuda en vegetarisk rätt dagligen och omvandla matavfall till kompost, men fler insatser föreslås för att nå klimat- och miljömålen (rapport-hur-miljomassigt-hallbara-ar-svenska-skolmaltider.pdf (skolmatsverige.se)). Det måste ske förbättringar inom skolmåltiderna för att fler elever ska välja att äta av skolmaten. Genom att adressera skolmåltiderna ur ett helhetsperspektiv kan vi skapa en upplevelse som främjar elevernas hälsa, koncentration och skolresultat samtidigt som vi arbetar för en mer jämlik och hållbar framtid.

 

Säkerställ skolmåltidernas utbud och näringsriktighet med hjälp av enkäterna: Utbud (skolmatsverige.se) och Näringsriktighet (skolmatsverige.se).

Enkäten Konsumtion och svinn (skolmatsverige.se) mäter hur mycket av skolmaten som hamnar i magen respektive soptunnan.

Följ upp åsikter om skolmaten med SkolmatSveriges matgästenkäter: (Elevernas matgästenkät (skolmatsverige.se)) och (Personalens matgästenkät (skolmatsverige.se)).

Enkäten Service och pedagogik (skolmatsverige.se) utvärderar om skolmåltiderna tas tillvara som en resurs i skolarbetet och omfattar frågor om serviceaspekter och pedagogiska inslag.

Använd enkäten Miljöpåverkan (skolmatsverige.se) för att utvärdera hur miljömässigt hållbara era skolmåltider är.

Foto: Liza Simonsson

Publicerad 2023-11-06