Skollunchen är så mycket mer än bara maten på tallriken
I dag, 17 oktober, anordnar projektet MATtanken den Offentliga måltidens dag för femte året i rad. I samband med det vill SkolmatSverige lyfta skolmåltidernas betydelse och potential att kunna främja sunda matvanor, förebygga sjukdomar och skapa en skolmiljö där elever trivs och presterar bättre.
Skollunchen - ett pedagogiskt verktyg
Skolmåltiden är viktig ur flera aspekter, och i dag är skollunchen en outnyttjad resurs som kan användas för att lära elever om mat, hälsa och hållbarhet och kan ge goda och bestående matvanor.
Det visar forskning som har tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket i syfte att stötta arbetet med att uppdatera de nationella riktlinjerna för måltider i skolan.
Hittills har två rapporter publicerats. Den ena är framtagen vid Örebro respektive Umeå universitet och sammanställer de sociala, fysiska och pedagogiska delarna av skolmåltiden. Den andra är framtagen vid Karolinska Institutet och undersöker skollunchens bidrag av näring och energi för elevers livsmedelskonsumtion, skolprestation och livskvalitet.
Skolmåltidens roll bör tydliggöras i läroplanen
Den forskning som tagits fram pekar på att den svenska skolmåltiden erbjuder en närmast unik möjlighet till en ämnesövergripande mat- och måltidsutbildning. Det kan bidra till att elever blir medvetna konsumenter och producenter och får en livslång god relation till mat och ätande.
När skolor arbetar aktivt med utbildningen vågar eleverna prova flera nya maträtter och äter även oftare frukost, mer frukt och grönt och mindre sötsaker. För att åstadkomma detta poängterar forskarna i rapporten vikten att skolmåltidens roll tydliggörs i läroplanen och andra styrdokument i skolan.
Samband mellan intag av skollunch och lugnare klassrum
Intag av en näringsriktig lunch har stor betydelse för elevers utveckling, beteende och välbefinnande. Dessutom bidrar måltiden till ett bättre näringsintag, ökad koncentration, bättre skolprestation och ökad livskvalitet hos eleverna. Det visar den andra rapporten, framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Bidraget av näring och energi är viktigt eftersom många elever väljer att avstå från skolmåltiderna, helt eller delvis.
Resultaten tyder även på att det finns en samband mellan att barnen äter lunch och en lugnare klassrumsmiljö och mer engagerade elever. Särskilt när lunchen är mer näringsriktig.
– Denna rapport har identifierat möjligheter för att förbättra näringsinnehållet i skolluncher och öka intaget genom bland annat större elevengagemang och förändringar i matsalsmiljön. Förslagen skulle kunna implementeras i svenska skolor för att försöka öka konsumtionen av skollunchen och förbättra elevernas hälsa, beteende och akademiska prestationer, säger Liselotte Schäfer Elinder, en av rapportens författare, handläggare och adjungerad professor, Centrum för epidemiolog och samhällsmedicin (CES) och Karolinska Institutet.
Nya nationella riktlinjer för skolmåltider 2025
Just nu uppdaterar Livsmedelsverket sina Nationella riktlinjer för måltider i skolan (livsmedelsverket.se), utifrån de nya vetenskapliga underlagen. Riktlinjerna ger övergripande stöd kring hur skolan kan utforma måltider som främjar hälsa, miljö och lärande.
De nya riktlinjerna lanseras under 2025. Tillsammans med Skolverket tar Livsmedelsverket även fram ett riktat stöd till rektorer gällande skolmåltiderna.
Läs mer
Offentliga måltidens dag, ett tillfälle för offentliga måltidsverksamheter i hela landet att visa upp sina verksamheter: Offentliga måltidens dag | MATtanken (mattanken.se)
Livsmedelsverkets rapporter: Skollunchen – en outnyttjad resurs för att lära elever om mat, hälsa och hållbarhet (livsmedelsverket.se)
Foto: Liza Simonsson
Publicerad 2024-10-17