Livsmedelsverkets tredje kartläggning över matsvinn i skolor har nyligen publicerats och den visar att en av sex skolmåltider slängs. Matsvinnet kostar kommunerna 360 miljoner kronor per år.
Alla kommuner i landet fick under november till december förra året möjlighet att skicka in information om matsvinn för förskolor, skolor och gymnasier till Livsmedelsverket. Cirka 63 procent av landets kommuner, 184 av 290 kommuner, skickade in information. I kartläggningen presenteras statistik för matsvinnet i köket, serveringen och från tallriksavskrapen.
Skolmåltiderna bör ge en tredjedel av det dagliga näringsintaget. Men enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning äter eleverna för lite mat i skolan. Skolor bör därför inte minska på svinnet genom att servera mindre mat utan i stället öka eleverna konsumtion.
Det finns flera orsaker till att eleverna äter för lite mat i skolan, exempelvis att de inte har tillräckligt med tid till att äta, att ljudnivån i skolmatsalen är för hög, att det finns för få vuxna närvarande i matsalen eller att eleverna inte tycker om maten. Skolans ledning bör arbeta tillsammans med måltidspersonalen för att kartlägga och förbättra måltidsfaktorer som spelar in på skolan.
Sedan år 2020 har skolornas kostnader för livsmedel ökat med cirka 15 procent. Att skolmåltiderna äts upp i stället för att slängas är därmed viktigt för såväl skolans ekonomi som elevernas hälsa och måltidernas klimat- och miljöpåverkan.
Publicerad 2023-06-28
Livsmedelsverkets kartläggning över matsvinn: Pengar i soptunnan när 35 miljoner skolluncher slängs (livsmedelsverket.se)
Beräkna er skolas matsvinn och konsumtion med SkolmatSveriges enkät: Konsumtion och svinn (skolmatsverige.se)
Utvärdera vad eleverna på er skola anser om skolmåltiderna och måltidsmiljö: Elevernas matgästenkät (skolmatsverige.se)
