Kommuner sätter ribban högre än nationella mål för hållbara skolmåltider

Flera kommuner går före nationella mål och inför klimatmål för skolmåltider. Att kommunerna satsar på miljön och inför egna klimatsmarta mål är positivt och viktigt för att uppnå de globala miljömålen i Agenda 2030. Många kommuner har ambitiösa klimatmål och dessa mål kan komma att inspirera fler kommuner att införa klimatmål.

År 2018 började Livsmedelsverket kartlägga och följa upp kommunernas arbete med offentliga måltider i förskola, skola och äldreomsorgen. Nu har den andra nationella kartläggningen släppts och i den deltog 238 av Sveriges 290 kommuner och omfattar totalt 854 000 skolbarn.

Agenda 2030

För att uppnå FN:s globala mål i Agenda 2030 krävs en omställning av hela livsmedelssystemet. I Sverige finns det i dag två nationella mål som specifikt rör livsmedelsområdet: det ena målet är att halvera matsvinnet mellan 2020 och 2030, det andra är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska livsmedel år 2030.

Det behövs dock fler nationella mål för att uppnå målen i Agenda 2030. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten arbetar därför tillsammans med ett regeringsuppdrag att ta fram förslag till nationella mål för en svensk livsmedelskonsumtion som är hållbar för hälsan, miljön och ekonomin. Men kommuner behöver inte vänta in nationell styrning utan kan sätta egna mål utifrån lokala förutsättningar. Det gör tredje kommun redan gör i dag.

Svinn och livsmedelsköp

Flera av målen som de kommunala skolorna har satt upp innehåller de befintliga nationella målen, att halvera matsvinnet och öka andelen ekologiska livsmedel. Ungefär hälften av kommunerna har mål vad gäller matsvinn i skolan. 19 kommuner uppgav att de har ett eko-mål som är lika med eller över det nationella målet om 60 procent ekologiskt. Dessutom har åtta av tio kommuner satt upp mål för livsmedelsinköp av bland annat ekologiska varor.

Flera kommuner visar en hög medvetenhet om måltidernas miljöpåverkan och går före nationella mål och inför egna ambitiösa klimatmål för skolmåltider. Ett tjugotal kommuner uppger att de har satt mätbara mål för alla tre miljöaspekter – minskat matsvinn, minskad klimatpåverkan och livsmedelsinköp. Genom att ha hållbarhetsmål utifrån ett helhetsperspektiv kan fler miljömål uppfyllas och målkonflikter undvikas.

Vegetariska alternativ

Sedan år 2007 rekommenderar Livsmedelsverket i de nationella riktlinjerna för måltiderna i skolan att ett vegetariskt alternativ bör erbjudas alla elever, som ett av alternativen till lunchen. Kartläggningen visar att 6 av 10 kommuner erbjuder vegetariskt till alla varje dag.

Även om majoriteten av de kommunala skolorna har mål som rör matsvinn så har nästan ingen kommun uppsatta mål för matgästernas konsumtion. Detta trots att FN:s globala mål för hållbar utveckling pekar ut förändringar i vår matkonsumtion som en avgörande faktor för att nå ett mer hållbart samhälle. Kartläggningen visar att:

• en fjärdedel av kommunerna har genomfört en undersökning där eleverna fått ge sin syn på skolmaten i samtliga grundskolor under det senaste läsåret.
• en tredjedel har inte genomfört någon sådan undersökning i någon av grundskolorna
• och tolv procent av kommunerna vet inte ifall en sådan undersökning har genomförts.

 

Att mäta matgästernas upplevelse av skolmåltiderna kompletterar arbetet med matsvinn och näringsberäkningar.

Med hjälp utav SkolmatSveriges enkätverktyg kan din skola utvärdera vad eleverna anser om skolmåltiderna och dess miljö: Elevernas matgästenkät (skolmatsverige.se)

Utvärdera hur klimatsmart din skolas måltider är med enkäten: Miljöpåverkan (skolmatsverige.se)

Utvärdera hur mycket utav skolmåltiden som konsumeras och slängs med hjälp av enkäten: Konsumtion och svinn (skolmatsverige.se)

Ta del av Livsmedelsverkets kartläggning: L 2022 nr 01 - Fakta om offentliga måltider 2021 (livsmedelsverket.se)

Foto: Mostphotos.com