SkolmatSverige firar tioårsjubileum!

SkolmatSverige har funnits tillgänglig för alla landets skolor sedan 29 mars 2012. "I tio år har SkolmatSverige erbjudit alla landets skolor ett verktyg att utvärdera och utveckla skolmåltidernas kvalitet ur ett helhetsperspektiv - det är värt att uppmärksamma!" säger Josefin Lindroth, projektledare för SkolmatSverige.

– Verktyget är unikt i världen och många ser SkolmatSverige som en självklar del av sitt kvalitetsarbete och arbetar aktivt för att erbjuda goda, näringsriktiga och hållbara skolmåltider i en bra miljö, säger Josefin Lindroth.

Hälften av alla skolor och kommuner är med

Runt hälften av alla Sveriges grundskolor och sex av tio kommuner har anslutit sig till SkolmatSverige och skapat ett konto sedan starten. I omkring 95 procent av alla kommuner finns det minst en grundskola som har anslutit sig.

Det är allra vanligast att en kökschef eller annan måltidspersonal besvarar en enkät, därefter en representant från skolledningen följt av en kostchef eller annan yrkesroll. Majoriteten av alla deltagande grundskolor är kommunala med över 200 elever.

Goda, näringsriktiga och hållbara skolmåltider

Enkätverktyget består av tre tydliga arbetsområden mat, miljö och skola och innehåller totalt tio enkäter som utvärderar olika kvalitetsaspekter av skolmåltiderna.

– Alla skolmåltider som eleverna erbjuds måste ses ur ett helhetsperspektiv där man dels tar fasta på att maten är näringsriktig enligt de nationella råden, men också ser över faktorer såsom själva måltidsmiljön där maten serveras och äts, vilken kunskap personalen har kring skolmat, hygien och specialkost tillsammans med skolans miljöbelastning och att minska svinn, säger Josefin Lindroth.

Utvecklat från forskning - nära användarna

SkolmatSverige drivs i dag av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) i Region Stockholm. Verktyget har utvecklats och utvärderats av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Livsmedelsverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Skolverket med flera.

– Syftet var att hjälpa skolor att förbättra näringskvaliteten på skolmåltiden i hela landet och ge snabb återkoppling på resultatet. 2011 kom den nya skollagen som sa att skolmaten ska vara näringsriktig och därför utvecklade vi ett enkelt sätt att bedöma detta och utvärdera resultatet. I vår senaste forskningsstudie av verktyget kan vi tydligt visa att skolor som har använt verktyget upprepade gånger höjer näringskvaliteten på skolmåltiden, beskriver Liselotte Schäfer Elinder, dåvarande chef och ansvarig för utvecklingen av SkolmatSverige.

Verktyget började som en pappersenkät på 2000-talet i Stockholms läns landsting, och digitalisering påbörjades 2010.

–Vi pilottestade verktyget med stöd av Stockholms stad hösten 2010, och genomförde flera valideringsstudier, av bland annat näringskriterierna. Vi lade mycket fokus på användarvänligheten. Jag minns hur jag en dag bokstavligen sprang från kontoret för att hinna till en närliggande skola som jag märkte skulle sätta i gång och börja använda verktyget för första gången – jag ville ju sitta bredvid för att se hur den upplevdes! Sådan kontakt med användare gav mycket värdefull information, berättar Emma Patterson, tidigare projektledare mellan 2012 och 2020.

Viktigt att satsa på skolmåltiderna

SkolmatSveriges arbete fortsätter att engagera och är i dag högaktuellt där skolmåltiden är en viktig insats för att främja hälsosamma och hållbara matvanor hos barn och unga. Föregående år nylanserade SkolmatSverige ett digitalt verktyg i modern tappning utifrån ett användarperspektiv med samma evidensbaserade innehåll.

– Nylanseringen av SkolmatSverige har tagits emot mycket väl av landets kökschefer och skolmåltidspersonal, rektorer och kostchefer som utgör våra aktiva användare. Även föräldrar har hört av sig med ett stort intresse att deras barns skolor ska använda verktyget för att förbättra skolmåltiderna, säger Josefin Lindroth.

FOTO: BETON STUDIO